Beskrivning över karta samt Röse beskrivning inför Storskifte i mitten av 1700-talet
Wänsjöbergs Fideikomiss
Den jord som nu bildar Vängsjöberg tillhörde på 1300-talet en farbror till den heliga Birgitta och kom någon tid efter Stockholms blodbad till Gustav Vasa och dennes ättlingar. Hos dessa stannade den till dess att drottning Kristina vid mitten av 1600-talet började dela upp och antingen skänka bort eller sälja dess olika delar. Jorden var då delad på inte mindre än sex olika hemman, som kom att tillhöra medlemmar av olika släkter, bl a Örnehufvud, Tungel, Noorfeldt och Schekta. Alla dessa hemman kom på 1760talet att samlas till en gård, som nu började kallas Vängsjöberg. Den som gjorde detta var hovjägmästaren Erik Daniel Sparrsköld, gift med Ulrika Margareta Schekta. Han sålde emellertid redan 1766 Vängsjöberg till assessorn Johan Anders Darelius, sedermera adlad af Darelli, som 1769 gjorde gården till fideikommiss. Hans son avled dock barnlös och fideikommisset övergick genom giften och arv till medlemmar av släkterna Ristell och Hammarskjöld fram till 1940, då det slutligen tillföll släkten von Post. Den siste fideikommissarien på Vängsjöberg blev godsägaren Stafs Wilhelm Ungern von Post, som 1961 upplöste fideikommisset och sålde gården till godsägaren Reidar Grönneberg, varvid försäljningssumman avsattes till fideikommisskapital.
Huvudbyggnaden på Vängsjöberg är av reveterat trä, i en våning med frontespis och har säteritak. Den uppfördes 1676 av Catharina Noorfeldt och omges av trädgård och park.
Drottning Kristina, som ofta fiskade i Vängsjön tillsammans med hovkanslern Nils Tungel, brukade därvid vila sig på en stor flat sten vid stranden, som givit namn åt det närliggande torpet Vilsten.
Fideikomissen stiftades år 1769 av assessorn
Johan Anders Darelius (af Darelli) f 1718, d 1780, och har därefter innehafts av:
1780-1834 av sonen, godsägaren Isak af Darelli f 1756 d 1838,
1834-1838 av systern Catharina Maria af Darelli*, f 1757 d 1838, gift Ristell,
1838-1880 av mannens dotterdotter Johanna Carolina Maria af Uhr f 1813 d 1880, gift Hammarskjöld
därpå följande finns angivet här
*Catharina Maria af Darelli gift med Adolf Fredrik Ristell, främst förknippad med Dramatiska teaterns uppkomst
*Vängsjöberg bildades genom sammanslagning av ett antal frälsegårdar i Gottröra, vilka av Erik Daniel Sparrsköld samlades i gemensam ägo under namnet Vängsjöberg. Johan Anders af Darelli (1718-1780) köpte godset 1766 och gjorde det till fideikommiss inom sin släkt. Hans enda barn, sonen Isak af Darelli, avled dock barnlös och slöt sin ätt. Godset kom att övergå till släkterna Ristell, Hammarskjöld och från 1940 von Post. Fideikommisset upplöstes 1961.
Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1676 men har genomgått flera ombyggnader. Källa: Wikipedia
Frälsegård
= gården var adelsägd, till skillnad från kronogårdar som ägdes av staten och skattegårdar som ägdes av bonden själv. Ofta hade en by olika typer av gårdar.
En frälsegård var alltså ursprungligen adelsägd. Vilka adelsätter som ägt den framgår generellt i de verifikationer som hör ihop med mantalslängderna, och i fastighetshandlingarna, till exempel lagfartsprotokoll efter en försäljning. Dessa finns än så länge sällan på nätet, utan främst på de olika landsarkiven. Ett undantag är lant-mäteriakterna; dessa så kallade förrättningsakter finns tillgängliga gratis på lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se, under Historiska kartor.
Från och med år 1723 kunde även andra än adliga köpa och inneha frälsejord, till att börja med bara borgare. Men namnet frälsegård (och motsvarande) brukade bibehållas. Som framgick i frågan om skatteköp i Släkthistoria nr 2/2014 var det speciellt under 1700-talet dessutom vanligt att arrendatorer fick möjlighet att köpa gården de brukade.
Beskrivning till karta öfwer MÄLBY 1762
Efter vällof Landshövdige Ämbetets Remissjournal resulotion av 19 dec 1765, blev en ute i berörde resolution beordrad storskiftesdelning uti MÄLBY by, av då varande extraordinarie lantmätaren Herr Jonas Collin påbegynt, och ena gärdet skiftat; men det övriga till denna by lydande ägor av nedan skrivne och mätte och delade. Efter slutat avmätning sammankallades parterna, som voro å Högwällorna fru grevinnan Oxenstiernas på Johannisbergs vägnar, såsom ägarinna av tvenne mantal frälse i byen herr Hofjägaren Friedrich Montz samt å skattehemmanet å Bönderne och jordägarne Johan Mattsson och Erik Johansson, vilka alla enhälligt berättades att
DENNA BY består av trenne mantal af vilka det ena är kronoskatte om 7/6 öresland och brukas av tvenne åboer nämligen Erik Johansson och Johan Mattsson, som härav äga hälften eller tre och fyra tolftedelar av öresland vardera,
Det andra eller Mellangården, som är frälse, han allt stadigt i byen hävdat 10 öresland, dock berättas att i jordeböckerna skall där å ej finnas något öretal. Är högvälbemälta fru grevinna tillhörigt samt brukas av Johan Olofsson och Matts Mattsson.
Det tredje eller Wästergården är av samma natur och beskaffenhet som mellangården.
Sedan parterna överenskommit komma så väl om skiftens indelning uti gården, som skogsbackarna där uti; jämte några lindar uti norra gärdet, tecknade med stort B D, samt att äng och skog tillsvidare skulle vara odelat och hävdas efter gammalt, bliva åkern skiften och byn tomter delade, då var och en bekom som är efter förmäldes, var jämte uppföres vad var och en den odelade marken bör hava.
Erik Johansson, som äger tre och sju tolftedelar öresland, eller hälften av skattehemmanet Östergården bekom på (a) tomtkartan, fin tomt täppa och hage.
(A) Av västra årgången, söndra gärdet kallat, som består till större delen av god lerjord, och något grunt öhjord vid backarne, uti (A) skiften, under a1.a2.a3 och a4, var vid observeras att, två och en halv kpl linda i dessa skiften är tagen för åker, är hans andel
(C) Av Norra gärdet i samma årgång, som består av gräs och sandjord, under a5, a6, a7, a8 och a9-
(x,4,5,6) Av några stycken åkrar som brukas i tegskifte
(BD) Av lindarene med några små åkerstycken, som ej blevo delade, utan nyttjas i tegskifte, hitföres
Av backaren, som mest bestå av berg höre hit
(E) Av Östra årgången, som till en del består av svart mylla, och vid backare av örejord, vilken är (a) lagd i fyra skiften, hit kommer under (a)
(o) Av en åker vid byn i tegskifte
(F) Av gräsgärdet, till samma årgång, som består mest av god lera, fast illa hävdad, är dennas andel,(a)
(G) Av lötarne i denna årgång under (a)
Af packarne i gården hörer hit
Av ängen, som till större delen består av mager hårdvall, undantaget emellen rännilen och gärdet, som är något bättre bärande vall, hörer härtill
(H) En hage och tvenne wretar (liten åker i skog) ändholmen kallades var uti stort 1? Tunnland och 9 kpp2 äro upptagna till åker, uppföres till skog, emedan denne jordägare och dess företrädare, den uppodlat, innehåller —
Transport till sida 2
(K.1.) Av söderhagen eller norrskogen till vidare delning mellan Skatte och Frälse hävdas nu
Johan Mattsson (6), på tomtkartan
(6) Dess tomt med täppa och hage
(A) Av västra årgången, södra gärdet under literis (b1, b2. B3. Och) b4
(C) Av norra gärdet i samma årgång under b5, b6,b7,b8,b9
(x.4.5.6.) Av några stycken åkrar, sambrukas i tegskifte
(B D) Av de odelte lindar, med några små åkerlappar
Av backaren i denna årgång
(E) Av östra årgången under lit (b)
(o) Av en åker vid byern i tegskifte
(F) Av grovgärdet i samma årgång
(b) Av lötarne i detta gärd under (b)
Av gärdes backarne, som äro odelta
(G) Av ängen
(F) en hage med tvenne vretar varefter 1 tunnland 9 1/2” kpl är upptagit åker, men uppföres som skog, vilket med hagen och backar i Vretaren innehåller—
(K2) I berghagen på söderskogen hävdas nu –
(L1) Borgjhagen på västerskogen –
Millangården, Johan Olofsson
För fem öresland under lit c undfick följande:
(c, d) Dess tomt med täppa och tomthage på tomtkartan hälften med dess granne, varav, efter 28 kpl avdragning för berg, dennes hälft är
(H) Av södra gärdet c1,c2,c3, c4, varav 5 kpld linda är tagen för åker innehåller dennes andel—
(C) Av norra gärdet under c5,c6,c7,c8,c9, 2 ½ kpl
Linda tagen för åker
(a 4.5.6) Dess andel av de odelte små åkrarne –
(a 1.2.3) Åker, som brukas av torparen, varav en fjärdedel hitföres—
(BD) Av desse lindor –
Av backarne i detta gärde—
(E) Av östra årgången under lit c –
(o) En åker vid byen i tegskifte
(F) Av Gräsgärdet uti andra skiften under lit C, varav en hop lötar äro räknade för åker, emedan skattegårdens äro redan uppodlade—
Av lötarne som ligga vid norra ändan gräsgärdet, samt inuti Frälsehemmanens skiften tillkommer denna del 9 och en halv kpl, och vad som brister emot skattegården , får han jämte de övriga frälseböndren i andledning av deras överenskommelse, taga av de oseelte ? lötar i norra gärdet eller annat benämnt ställe i stora backen i detta gärde.—
Av gärdesbackarna –
(G) Av ängen—
(M) En hage, som på skogen av Johan Olofsson blivit i hagen och uppodlad—
(L2) Dess övriga andre av norrskogen emot de andre Frälsedebönderne—
(K3) Av söderskogen
Matts Mattson i Millangården
Bekom för fem öres land följande:
(cd) Tomt hage täppa
(A) Av södra gärdet under d1,d2,d3,och d4, då 6 och tre fjärdedels kpl lin
Då inräknas för åker—
(C) Av Norra gärdet under d5,d6,d7,d8,d9—
(x4.5.6) Av de små odelte åkrar —
(BD) Av lindaren –
(x1.2.3) Av åkren, som torparen brukar uppföres på denna del
Av gärdesbackarna—
(E)) Av östra årgården under lit d
(o eller e) En åker vid byen i tegskifte—
(F) Av gråfsgärdet under lit d
Av lindarne i detta gärde
Av Gärdesbackaren
(G) Av ängen –
(L2) Av Norrskogen
(K3) Av söderskogen—
Erik Erson som av Västergården brukar 5 öresland har följande:
(e1) Av tomten med hage och täppa borde denna gård emot Millangården hava 16 och ¼ kpl större vidd , men all den stund den samma är bättre till sin godhet; ty fick den nu ej mer än efter gammalt, vilket av fullmäktigen herr Hofgägaren Montz blev bifallit. Uppföres för den skull hälften av hela gårdstomten, som av utgör –
(A) Av södra gärdet, under lit e1,e2, e3, e4, var uti 3 kpl linda är tagen för åker.
(B) Av norr gärdet, under litet e5, e6,e7,e8,e9
(x.1.2.3.) Av åkren, som torparen nyttjar
(x,4,5,6) Av det små odelte åkrar
(BD) Av de odelte lindaren
Av backaren av detta gärde
(E) Av östra årgången under lit e
(o) av en åker vid byen i tegskifte
(F) Av gråfsgärdet under lit e –
Av lindarne av detta gärde
Av gärdesbackaren
(E) Av ängen—
(N) En wret med på norrskogen, som av detta mantals åboer blivit upptagen och häftad, tillkommer Erik Erson till hälften; men som torparen, som torparen till Johanessberg jämt dess bönder lyder; är boende vid samma vret; ty påstod Herr hovjägaren Montz å högvälborna fru grefvinnan Oxenstiernas, att den famna måtte tillfalla torparen, varimot åboene på Västergården fingo taga lika mkt åker i stället av öfra årvägen å det uttittade skiftet eller öster om vägen som , går till byen, för vilken avsak på denna, som den andra åboen av detta mantal har sjuttonoch en halv kpl åker mer ut i berörde årgång än Millangårdens åboer. Denna vret med åker med åker och backe, som uppfördes för skog, innehåller fem tunnland och 1 kpl, varav hälften –
(L2) Dess övriga andel av norra skogen—
(P) En hage på söderskogen, varav hälften—
(K3) Dess övriga andel av söderskogen
Summa
CARL ERSON, som av västergården brukar 5 % han bekom av tomten, som förr omrörd är—
(A) Av södra gärdet under l1,l2,l3,l4,varibland 3 lpg lindor är tagne för åker, vilka med åkren utgöra—
(B) Av norra gärdet under l5,l6,l7, l8,l9 –
(x.1.2.3) Av åkern, som torparen brukar—
(x.4.5.6) Av de små odelte åkrar—
(BD) Av lindorna som ej delades –
Av backarne i detta gärde —
(G) Av Östra årgången av lit c (eller l?)
(e) Av åkren vid byen vid tegskifte—
(f) Av gråfsgärdet under lit l
Av linorne i detta gärde—
Av gärdesbackarane—
(G) Av ängen –
(N) Av denna vret hälften—
(L2) Dess övriga del av norrskogen
(P) Hälften av denna hage—
(K3) Av denna skogen—
Vad hva uti åkern brister i ett skifte för någon av jordägarna är ersatt i ett annat i övrigt har var och en sin behöriga andel, allenast att västergården 6 % lämnat till Millangården 2 kpl för mindre bördig mark i västra årgången.
Utom de nu beskrivna ägor finnas på denna karta:
(Q) En tvistepark emellan lilla Ulltuna och Mälby, som är stor—
(P) Ett litet åkerstycke i Mälby Gärde strax vid råstenarne nr 18 som soldaten i Skålhamra torp altstadigt nyttjat är –
(R) En lite hage eller skogsäng där bredvid hörer till torparen, som bor på Mälby Ägor och är inräknad ibland grässets (?) skogsdel –
Röse Beskrivning
RÖSE BESKRIVNING
1. Sedan mät och delning på Mälby åker var avslutad, företogs rågångarna eventuellt uppgående, då begynnelsen skedde vid nr A. Ett gärdesgårdshörn emellan Skalhamra och Mälby, vilket av samtliga parterna erkändes, varifrån de sedemera går till N.
2. En liten lös omskolad sten, bland andra liggande stenar, strax ovanför ett berg varest jämte Mälby byamän å nästa sida fick infunno för boskällan, nämndemannen Karl Eriksson i Stenby, såsom Kronofullmäktig, enligt undfången fullmakt av den 13 juli sistlidande (?) jämte boställsinnehavarne Captainen och Riddaren av Kungl Svärdsordern välborne Herr Wegesac samt fendrickn ädle och välmanhaftige herr Normolin,
3. vilka samtlige erkände på denna beskrivna sten enmb Nr 2 som Nr 3 en fast omskolad sten.
4. Som slutar sig något uppåt, och visar till nr4. En vacker och fast omskolad tre kntig sten, på ett berg, med en uppåtsitsande kant. Vidare till nr5
5. En ut ur räta linjen något vriden sten en aln hög, samt en halv dito bred, något rundaktig på dess västra sida.
6. Härifrån till nr 6 en avslagen och i sydväst något lutande sten, trekantig 1/6 dels aln lång samt 3/8 dito bred omkring vilken fyra storstora stenar ligga, vilken ligga vid kanten av ett berg.
7. Härifrån till nr 7 5 st på ett berg helt löst liggande stenar. Hiertstenen är fyrkantig kullfallen en och ¼ aln lång här slutas Nässja ägor och östa i Skepptuna socken vidtaga, från vilken by, jämte samtliga jordägarna även akademia befallningsmannen högaktad herr Johan Winge var närvarande, för ett till nämnde östa by lydande hemman brusgården benämnt, som kunglig akademin i Uppsala är tillhörigt, vilken med det övrige i förstone tvista de om denna sten och till igen del ville erkänna honom såsom skillnad mellan Mälby Och Östa, utan pretenderade, att stenen nr 6 skulle vara rätta änsdskillnaden emellan sistnämnde byar, då de sedan ville gå därifrån till nr 9 nen efter något övervägande befanns, att kartan över Nässja by, utsatte stenen nr 7 såsom skillnad emellan Östa, Nässja och Mälby. Varföre parterne omside
8. medgivo, därifrån fullföljde linjen till nr 8. En hop på ett berg sammanlänkade stenar, bland vilka stån en liten lös sten sprittande sig på alla sidor uppåt, är en aln lång och utan säker visning. Härifrån till nr 9.
9. En på ett berg löst stående sten dock med andre omkringliggande stenar skolad, spitsig uppåt och i endan avslagen, slät på nordöstra; men rundaktig på sydvästra sidan en aln hög samt en halv aln bred, visar till nr 10. Vid stenen nr 9 slutar sig östa rågång och Skepptuna Prästegård vidtager, varefter nämnde företegd vartill mötes oställs innehavaren, välärevördige och höglärde herr kyrkoherden Siöberg, samt å kunglig Majts och kronan vägnar kronolänsmannen välaktad Lindström och en Max:VEN:convisstoriens vägnar, koministren i Wibo och Husby församling ärevördige och högvällärde herr Theodor Tegman, enligt fullmakt per 5:e juli 1767 vilka få väl nämnde sten nr 9 erkände, som nr 10.
10. En sten, galten kallad, fyrkantig stående på en flat häll, i hörnet av prästegårdens hage, något lutande åt väster, samt rundaktig uppåt tre kvarts aln på östra samt en halv dito bred på norra sidan. Vid denna sten slutas prästegårds ägor och Lilla Ulltuna vidtaga, varifrån jämte åboende även förenämnde Herr akademia befallningsmannen Winge var närvarande, att ifrån denna sten gå i rät linja till nr 12, vilket av herr Hovfgjägmästaren Montz bestriddes, och påstod han däremot att följa nämnde Prästegårds ägor till nr 11.
11. En på ett berg stående sten öster om hörnet emellan Skepptuna Prästegårdgshagar och Lilla Ulltunas hagar en aln hög samt 3 fjärde dito bred på södra, något vass på dess östra sida men något över ¼ dels aln på dess västra del. Vilken tvist, såsom den där i godo ej kunde biläggas: Lämnas till utförande vid behörig domstol. Vidare till nr 12.
12. En hop av jord övervuxne stenar 6 alnar från hörnet av Endeberga hage. Hiertstenen som ligger omkull, är även av jord övervallad och på den östar sidan flat. Vid rågånges uppgående emellan Endeberga, västa gärdesgårdshörnet tagit för skillnad. Ifrån nämnde stenen nr 12 går Endeberg ägor efter gärdesgården till nr 13
13. hörn vid landsvägen, varefter står en liten vass sten av ¼ alns höjd över jord. Sedan härifrån till nr 14
14. En halv aln hög sten på östra ändan jämn stående på kanten av en lite berghäll. Härifrån till nr 15
15. En kantig omskolad sten på ett berg. 1 och en halv aln hög, varifrån vidare till nr 16,
16. Högråån kallad, en bredvid postvägen löst omskolad liten sten en och en kvart hög. Vid denna sten stadna Endeberga ägor, och Skålhamra vidtaga, varifrån var till mötes, herr Generalen riddaren och kommendören av kungl Majts. Svedsordern, högvälborde Wallenstierna, en carta, vilken utsatte sist beskrivne sten, som Mälby jordägare också erkände: men all den stund rågången emellan desse byar var alldeles förfallen, och ingen vidare rättelse kunde finnas, en allenast efter några gamla hag vilka även till större delen voro förstörda: ty uppkom i förstone någon tvist, då Mälby jordägare påstodo, att gå från nr 16 till nr 18, vilket dock ej nämnde carta utvisade: varför e sluteligen å ömse sidor blev medgivit, att gå ifrån mera nämndes sten till nr 17.
17. En hop på ett berg sammanpläckade stenar, varibland en lös sten står uppsatt, av vilken ingen säker visning kunde tagas: men dock av parterne uppvistes, och tycktes även med kartan stämma överens.
18. Härifrån kontunierades vidare till nr 18. Ett hörn vid Mälby Gärde varifrån gärdesgården
19. skiljer skålhamra och Mälby till nr 19, varetfr väster Rickeby vidtager, och följer gärdesgården till nr 20.
20. Därest Skålhamra gärde vidtager, och följer landsvägen intill nr 21.
21. Ett hörn finns under 23, går efter gammalt till nr 1.
Således vara förrättat, betygar Mälby den 24 juli 1767.
Gabriel Boding, igenom Jonas Agerthin
År 1768 den 22 feb, vid Långhundra laga vinterting bleve denne över Mälby bys ägor, nestår förättade storskiftesdelning, jämte vid samma tillfälle författad geometrik koncept charta, uppvist och fastställd: Varöver bevis genom påskrift på conceptkartan medelt bleft: dock bära de ännu odelte gärdesbackar, efter nu givit påstående nästkommande sommar även delas.
Betygar på härads rätten Johan Castera Chapelle
Kpl = Kappland = 1 kappland är 154 kvadratmeter
1 aln = 55-60 cm
1 öresland =1646 kvadratmeter
www.ukforsk.se/subjects/enheter.htm äldre måttenheter